Kraven på företagens ansvar påskyndar utvecklingen av digitala affärsmodeller inom industriell produktion

När en tillverkare packar en maskin full av sensorer, börjar sälja sina produkter som en tjänst och tar ut en månadsavgift baserad på användning, låter det fantastiskt. Men det räcker inte för att kalla det genombrott – och ännu mindre en ny affärsmodell.

”I tio år har det talats om att fysiska enheter har blivit smarta och uppkopplade, vilket har lett till nya affärsmodeller. Idag erbjuder nästan alla företag datatjänster eller har en initial plan. Ändå är det en lukrativ verksamhet bara för några få”, säger Etteplans chef för programvaruutveckling, Kari Jussila.

”Många påbörjade sin resa bara för att inse att de var kraftigt underförberedda på kundernas förväntningar. Det är ganska naivt att tro att nya affärsmodeller för Industri 4.0 skulle byggas kring maskiner och produktionsanläggningar på egen hand. Så entusiasmen klingade ut.”

Servicemodellen kan snubbla redan från start om köparen har fel inställning. Många tvekar att dela med sig av sina driftdata till leverantörens tjänst eller portal. Ingen vill vara först med att öppna sina data för utomstående, vilket också förhindrar databaserad fjärroptimering och prediktivt underhåll.

”Det verkar som om ingen ägnade tillräcklig uppmärksamhet åt att producera värde för varje deltagare i värdenätverket. Du kan inte bara lova att leverera din tjänst mot en månadsavgift och fokusera på den inkomst, effektivitet och produktivitetsökning det ger dig. Vi måste överge idén om utveckling med utgångspunkt enbart i vår egen synvinkel”, säger Jussila.

Förändringen av affärsmodeller har dock fått nytt liv på grund av klimatkrisen. Investerare, partner och medarbetare förväntar sig att varje företag bedriver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt, minskar sitt miljöavtryck, främjar den cirkulära ekonomin och använder renare råvaror. Trycket på förändring påverkar tillverkningsindustrin extra mycket.

”Om man bara tänker på investerarna, vill de styra investeringarna utifrån hållbar utveckling och ansvarstagande. Sociala bestämmelser måste också efterlevas. Det framtvingade ansvaret fungerar som katalysator för förändringar som inte har genomförts av enbart traditionella affärshänsyn”, säger Jussila.

”Samhällstrycket ökar efterfrågan och håller liv i utvecklingen av affärsmodellerna. Förändringen har blivit en hygienfaktor mer än en konkurrensfördel. Ansvarskravet tvingar företag att tänka bredare kring olika frågor”, säger han.

En bra affärsmodell tar hänsyn till hela värdenätverket

Även i Tyskland, födelseplatsen för Industri 4.0, har det fastställts att endast ett fåtal företag kan få nya digitala affärsmodeller att lyckas på egen hand.

”Det är viktigt att lyfta blicken från enbart effektivitet och det egna kassaflödet. Du måste ta hänsyn till värdet av din tjänst när det gäller hela värdekedjan, tänka på helheten, förstå värdenätverket och dela information med nätverket av underleverantörer och återförsäljare. Du måste kunna se hur underleverantören och kunden tjänar på det."

Att kartlägga koldioxidavtrycket kräver till exempel digitala lösningar och öppnar upp möjligheter. Även i produkt- och anläggningsdesign måste hållbar utveckling beaktas, och det måste säkerställas att allt är spårbart. Uppgiften är att ta reda på om lösningarna är återvinningsbara, om det finns en andrahandsmarknad för dem och hur man hanterar dem på ett hållbart sätt.

Det är ingen bra idé att hals över huvud lägga resurser på en snofsig affärsmodell, eftersom implementeringen lätt blir kostsam. I stället måste ni fundera på om modellen skapar värde för er och hela ert nätverk.

”Som tur är behöver digitaliseringslösningen inte alltid vara massiv. Ibland kan det räcka med ett webbformulär riktat till en underleverantör, eller distribution av utvalda data till ert värdenätverk. Med ett genomtänkt mål och en genomtänkt plan kan man utveckla affärsmodellen i små och ansvarsfulla steg”, avslutar Jussila.