Vad gör man om det inte finns några komponenter i leveranskedjan?

Låt oss titta på de bakomliggande orsakerna. COVID-19-pandemin har självfallet varit en viktig faktor i den här utvecklingen. När pandemin bröt ut i Kina stängde fabrikerna ned på grund av kraven på social distansering. Effekterna var initialt inte särskilt stora eftersom den globala efterfrågan snabbt sjönk i början av pandemin. Efter ett tag sköt dock efterfrågan på elektronik i höjden. Människor runt om i världen satt inlåsta i sina hem och var i desperat behov av underhållning, arbetsverktyg och allehanda prylar.

Detsamma gäller exempelvis fordonsindustrin. Fabrikerna började minska produktionen utifrån den prognostiserade vikande  efterfrågan. Men det motsatta hände och konsumenterna ville nu färdas i elbilar istället för kollektivt. När insikten om detta slog in var det för sent. Produktionsökningen skulle komma att ta extremt lång tid.

Den andra stora bidragande faktorn är den globala uppvärmningen. En hård vinter i Texas, översvämningar i Tyskland, torka i Taiwan, skogsbränder och stormar – listan kan göras lång vilket även gäller effekterna på tillverkningen av komponenter.

Idag tillverkas eftertraktade komponenter i bulk. Detta innebär att komponenter som det är mindre efterfrågan på får stå tillbaka och att leveranstiderna för dem kan var långt över 12 månader. Tillverkningen av komponenter bygger på förutsägbarhet och komponentleverantörer förlitar sig på prediktiva tillverkningsstrategier för att möta framtida krav. Resultatet är att det inom den närmaste tiden kommer att bli allt svårare att få tag i komponenter som det är mindre efterfrågan på. Stora köpare har dessutom större inflytande på marknaden och kommer även fortsättningsvis att prioriteras framför mindre köpare. Det kan till och med uppstå situationer där större köpare kan tränga sig förbi och gå före mindre köpare. Även om en leverantör begår kontraktsbrott lönar det sig att ta konsekvenserna.

Bästa scenariot för en liten tillverkare är stora förseningar i lanseringsschemat eller i värsta fall att man får kasta in handduken. Allt detta på grund av en liten men kritisk komponent för deras produkt.

Lyckligtvis är inte allt jämmer och elände. Det finns lösningar även på den här utmaningen. Det är viktigt att ha en solid inköpsstrategi redan från starten av produktutvecklingen. När en leverantör inte kan leverera komponenter måste det finnas andra sätt att få tag i de kritiska komponenterna. Detta kallas andrahandsköp och är redan en beprövad metod bland framgångsrika tillverkare. Ett annat sätt att runda komponentbristen är att designa om produkten med de komponenter som det råder tillgång på. Allt detta kräver en beredskapsplan vilket ett ingenjörsföretag som Etteplan kan bistå med.

Med Etteplans komponenttjänst kan vi hjälpa dig att kringgå komponentbristen på tre sätt: komponentbaserad riskanalys, andrahandsinköp och ny design för din produkt. Med utgångspunkt från en komponentbaserad riskanalys utvärderar vår komponentingenjör riskerna med anskaffandet av de komponenter du behöver. Detta görs genom att matcha din reservdelskatalog med komponentdatabaser för att förutspå leveransnivåerna för olika komponenter och tilldela varje komponent ett riskvärde. När så är möjligt letar vi efter andrahandsleverantörer av nya komponenter för att säkra tillgången och stärka kundens ställning som köpare.

Om komponenterna inte går att få tag i föreslår vår komponentingenjör alternativa komponenter och leverantörer för att hitta substitut på marknaden för dina kritiska komponenter. Om bristen på komponenter är så allvarlig att inga ersättningskomponenter finns att tillgå kan Etteplan hjälpa dig att designa om din produkt med tillgängliga komponenter. Genom att väga in alla eventualiteter kan Etteplan minska risken för komponentbrist och korta tiden till marknaden.