Grön programkod är konstruktörens hemliga vapen – design som optimerar energieffektiviteten
Grön design syns allt tydligare vid konstruktion av moderna apparater. I praktiken handlar det om att göra hållbara val som att använda mer slitstarka komponenter, miljövänliga förpackningar eller att förutse tillgången på reservdelar. Även små designbeslut kan få stor effekt när produkten slutligen sätts i produktion. Programvarusidan spelar en avgörande roll för grön design. Programkoden
Grön design syns allt tydligare vid konstruktion av moderna apparater. I praktiken handlar det om att göra hållbara val som att använda mer slitstarka komponenter, miljövänliga förpackningar eller att förutse tillgången på reservdelar. Även små designbeslut kan få stor effekt när produkten slutligen sätts i produktion.
Programvarusidan spelar en avgörande roll för grön design. Programkoden avgör hur mycket energi en enhet behöver och hur effektivt den fungerar i allmänhet. Grön programkod kan därför minska enhetens strömförbrukning betydligt och förlänga dess livslängd.
”Att människor byter ut sina enheter i förtid beror i många fall på långsam programvara och föråldrade användargränssnitt. Därför är det viktigt att underhålla och utveckla programvaran under hela enhetens livscykel så att den fortsätter att uppfylla användarnas behov och är säker att använda. Samtidigt får nya uppdateringar inte belasta enhetens befintliga kapacitet i onödan, eftersom det kan göra att den fungerar långsammare”, säger Toni Rosendahl, Solution Architect på Etteplan.
Det finns många konkreta sätt att spara energi. Dataöverföring brukar vara den mest energikrävande funktionen. I så fall kan energiförbrukningen reduceras exempelvis genom att minska antalet dataöverföringar och minimera datamängderna med hjälp av edge computing. Dessutom kan vilolägen utnyttjas och processorer programmeras så att de bara utför kritiska funktioner under dessa perioder.
Data hjälper till att identifiera problem
Hur enheterna används har också stor inverkan på koldioxidavtrycket eftersom felaktiga användningsmönster leder till ökad batteriförbrukning. Det är därför viktigt att aktiva användare av utrustningen, till exempel i fabriker, får nödvändig utbildning. Det är också en bra idé att ha ordentliga bruksanvisningar.
Maskininlärning kan också användas för att upptäcka potentiella problem genom att identifiera olika användningsscenarier och flaskhalsar i utrustningen. Detta kan även tillämpas direkt på enheten med hjälp av edge computing, vilket minskar behovet av dataöverföring.
”Genom att analysera data kan man se om vissa komponenter orsakar onödig belastning, om processorn körs med rätt frekvens eller om batteriet värms upp för snabbt. Alla dessa faktorer påverkar också enhetens livslängd”, påpekar Toni Rosendahl.
När en enhet nått slutet av sin livscykel måste komponenterna återvinnas på lämpligt sätt. Utöver komponenterna har även de data som samlats in under enhetens livscykel ett värde.
Innan enheten demonteras bör därför data som finns lagrad i den samlas in och sparas. Dessa data kan bland annat vara värdefulla i utvecklingen av nästa generations enheter, för att göra dem ännu effektivare och mer hållbara.